Vår dag började inte så bra. Igår vaknade Jonatan med väldigt ont i örat och det blev inte alls bättre under dagen. Imorse vaknade han med stora smärtor och det läckte otäcka saker ur örat. Så vi konsultera 1177.se (alltså vilken kalasbra tjänst det är) och konstaterade att det fanns en risk för öroninflammation och spräckt trumhinna. Vilket inte är så bra, särskilt inte dagen innan man ska flyga. Så vi rådfrågade i receptionen vart vi kunde uppsöka en läkare och fick vägvisningar. Vi förväntade oss att det skulle vara en riktig lång och frustrerade process på sjukhuset och packade ordentligt med vatten och smärtstillande. När vi väl kom dit var sjukhuset väldigt litet, deras två största avdelningar verkade vara dialys och akutmottagning. För att behandla alla andra problem hade de en doktor per specialistområde och de hade kliniktider då man fick komma. Vi hade himla tur och lyckades pricka in öron-näsa-hals-läkarens kliniktid perfekt. Vi fick vänta i en dryg timme innan det var Jonatans tur. Läkaren pratade tack och lov bra engelska och visade till och med Sara hur man tittade in i örat och vad skillnaden mellan det friska och sjuka var. Han konstaterade att Jonatan fått "swimmers ear", en infektion i yttre delen av hörselgången som är väldigt vanlig här, särskilt bland turister. När man är mycket i vattnet så kan det bli små sår där bakterier kommer in i hörselgången och pga vädret här och att örat är ganska smalt så trivs bakterierna superbra. Jonatan fick antibiotika i form av örondroppar som han ska ta i en vecka och han fick också badförbud under den tiden. Tyvärr sa han att det sista som försvinner är smärtan så Jonatan har nog några jobbiga dygn framför sig. Vi är glada att vi bestämde oss för att åka till Singapore, där finns det massvis med saker att göra utan att vara i vattnet till skillnad från här.
Lunch åt vi på ett vietnamesiskt ställe i närheten, vi saknar maten i Vietnam den lokala maten är nämligen inte så mycket att hurra för... Sedan packade vi eftersom vi flyger till Singapore på morgonen i morgon och hade en speciell grej inplanerat på kvällen. Nämligen Firefly Watching! Eller eldflugspaning kanske den svenska översättningen blir. Vi fick åka minibuss nästan en timme ut ur stan innan vi kom fram till floden i mangroveträsket. Där fick man en nummerlappar och sedan fick vi vänta i kö rätt länge. Sedan var det vår tur! Vi fick hoppa ner i en kanot som en guide paddlade och sedan tog han ut oss på floden. Det var helt kolsvart och tyst. Vi hade tur för det var mulet och månen lyste nästan inte alls, det gjorde det helt omöjligt att ta bilder men eldflugorna är mycket mer aktiva när månen inte syns. Vår guide lärde oss massor med saker medan han paddlade oss upp för floden. Som att eldflugors ljus blinkar pga ljuset tänds när de andas in och släcks när de andas ut och att de bara sitter på vissa träd som blommar just nu. Det gjorde att kanske var tionde träd var helt upplyst av små, små eldflugor som blinkade. Det var så vackert! Guiden blinkade kort med en röd lampa på dem och då lyser alla samtidigt vilket var helt magiskt! Det beror på att de tror att rött ljus är ögonen på ett rovdjur och håller andan. Därför var guiden noga med att bara lysa korta studer, håller de andan för länge så dör de. Det är väldigt ovanligt att se en av den här typen eldflugor flyga eftersom de mest sitter och äter men vi hade faktiskt en som flög bara några decimeter ifrån vår kanot.
Vi hörs ifrån Singapore!
0 kommentar(er)
